Utredningens förslag:

Lotteriinspektionen skall från kommunerna ta över uppgiften att vara tillståndsmyndighet beträffande förströelseautomater. Inspektionen skall dock i ett tillståndsärende alltid inhämta kommunens yttrande.

Bakgrund

Enligt 1939 års lotteriförordning fick lotteri anordnas efter anmälan hos polismyndigheten eller länsstyrelsen, beroende på vilken typ av lotteri det var fråga om. Polismyndigheten gav tillstånd till dels lotterier med vinster endast i form av varor eller anvisningar, dels förhandsdragna lotterier vari det sammanlagda värdet av insatserna fick uppgå till högst 1 000 kr. Länsstyrelsen gav tillstånd till förhandsdragna lotterier vari det sammanlagda värdet av insatserna fick uppgå till högst 5 000 kr. I övrigt ankom det på Kungl. Maj:t att ge tillstånd till viss yrkesmässig verksamhet beträffande delaktighetsbevis i lotteri samt att, utöver vad som stadgades i förordningen, ge tillstånd till lotteri om ”penningar eller penningars värde” som skulle anordnas för allmänheten.

Efterhand ändrades reglerna i 1939 års förordning och bl.a. infördes bestämmelser om att polismyndigheten skulle ge tillstånd till s.k. restaurangkasinospel (roulett-, kort- och tärningsspel) och visst automatspel, att länsstyrelsen ansvarade för tillståndsgivning till bingospel och i samband därmed anordnat automatspel samt att Kungl. Maj:t hade kvar sin rätt att i särskilda fall ge tillstånd till lotterier om pengar eller pengars värde och till automat-, restaurangkasino- och bingospel som inte anordnades för allmänheten om spelet anordnades i förvärvssyfte.

År 1974 inrättades Lotterinämnden, som skulle dels överpröva
länsstyrelsernas beslut, dels meddela råd och anvisningar samt verka för en ändamålsenlig kontroll av lotterier och för en enhetlig tillämpning av lotteriförordningen. 254 Tillståndsgivning, tillsyn och kontroll SOU 2000:50

Genom 1982 års lotterilag tillskapades en i viss mån ny ordning.
Arbetsuppgifterna inom lotteriområdet koncentrerades till länsstyrelserna och Lotterinämnden och polismyndigheternas arbetsuppgifter inskränktes till att avse den s.k. fria sektor som inrättades och som innebar att lokala ideella föreningar fick möjlighet att på ett enklare sätt än tidigare anordna traditionella lotterier. Länsstyrelserna svarade för tillståndsprövning avseende övriga lokala och regionala lotterier, dvs. i första hand traditionella lotterier, restaurangkasinospel, automatspel och bingospel. Lotterinämnden permanentades och svarade för tillståndsprövning avseende huvudsakligen traditionella lotterier som anordnades inom flera län. Tillsynsverksamheten fördelades mellan de myndigheter som meddelade respektive tillstånd, dock att den centrala tillsynen över lagens efterlevnad ankom på Lotterinämnden.

Utöver uppgifterna enligt lotterilagen fick polismyndigheterna
också tillstånds- och tillsynsverksamheten beträffande spel på förströelseautomater enligt 1982 års automatspelslag.
Genom lagändring 1988 tog kommunerna över polismyndigheternas arbetsuppgifter avseende lotterier och spel.

Genom 1994 års lotterilag förstärktes Lotterinämnden och myndigheten fick också ett nytt namn, Lotteriinspektionen. Denna myndighet övertog viss tillståndsgivning samt tillsynen över de lotterier och spel som anordnades av de statliga spelbolagen och ATG.m Enligt nu gällande lagstiftning ser tillståndsorganisationen ut som följer:

• Kommunerna (den kommunala nämnd som kommunen bestämmer) prövar frågor om tillstånd till egentliga lotterier som anordnas av en sammanslutning som är verksam huvudsakligen inom endast en kommun samt ansvarar för registrering av egentliga lotterier som efter sådan åtgärd får anordnas under en treårsperiod av en ideell förening som är verksam huvudsakligen inom en enda kommun. Vidare prövar kommunerna frågor om tillstånd att anordna spel på förströelseautomater.

• Länsstyrelserna prövar frågor om tillstånd till egentliga lotterier
som skall bedrivas i flera kommuner inom ett län och till bingospel
som skall bedrivas inom ett län.

• Lotteriinspektionen prövar frågor om tillstånd till egentliga lotterier som skall bedrivas i flera län eller anordnas i radio eller television, bingospel som skall bedrivas i flera län eller där värdet av högsta vinsten vid bingospelet uppgår till mer än 35 procent av insatsernas värde och bingospel som skall anordnas i radio eller television.

Vidare prövar inspektionen frågor om tillstånd att anordna spel på
varuspelsautomater, spel på penningautomater, värdeautomater och SOU 2000:50 Tillståndsgivning, tillsyn och kontroll 255
skicklighetsautomater på fartyg i internationell trafik samt
restaurangkasinospel. Därutöver prövar Lotteriinspektionen frågor
om typgodkännande och tillstånd till innehav av penningautomater,
värdeautomater och skicklighetsautomater.

• Regeringen prövar frågor om tillstånd att anordna spel på värdeautomater samt frågor om särskilt tillstånd att anordna lotterier i andra fall och i annan ordning än som anges i lotterilagen. När det gäller tillsyn är det, som ovan nämnts, Lotteriinspektionen som har den centrala tillsynen över att lotterilagen och de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs. Lotteriinspektionen utövar också den närmare tillsynen över sådana lotterier som anordnas efter tillstånd av inspektionen och regeringen. Kommuner och länsstyrelser har den närmare tillsynen över lotterier som får anordnas efter tillstånd av eller
registrering hos myndigheten. Kontrollanter skall utses i egentliga
lotterier av tillståndsmyndigheten respektive registreringsmyndigheten