Lagteknisk lösning

Utredningens förslag: Lotterilagens nuvarande struktur bibehålls i huvudsak. Alternativet enligt direktiven med en generell ramlag
genomförs alltså inte. På vissa områden där utvecklingen är svår att förutse eller där detaljregleringen kan bli omfattande delegeras dock normgivningen till regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.

Inledning

I direktiven till utredningen anförs bl.a. att utredaren skall lämna förslag till en teknikoberoende lagstiftning genom att ange hur lotterilagen om möjligt kan omformas till en ramlag i kombination med föreskrifter på en lägre nivå än lag eller se över lotterilagens definitioner, begrepp och tillämpningsområden. Utredaren skall också lämna förslag till hur lotterilagen och lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel kan föras samman i lotterilagen samt ge förslag till bestämning och reglering av automatspel. Vidare anges:

Den tekniska utvecklingen och utvecklingen av nya produkter inom spelbranschen gör att det ständigt finns behov av att anpassa lotterilagen till nya spelformer. Lagen är detaljerad och många av lagens definitioner har en relativt snäv innebörd, vilket medför svårigheter för tillsynsmyndigheterna.

Lotterilagen är uppbyggd efter tillämpningsområden, begrepp, krav och definitioner. Den är i flera fall anpassad till den teknik och utrustning som var känd och tillgänglig vid tidpunkten för lagens tillkomst. Den har vidare stor detaljrikedom. Lotterilagen måste i framtiden vara konstruerad så att ansvarig tillsynsmyndighet har möjlighet att möta den snabba tekniska utvecklingen utan att det löpande uppstår behov av justeringar i lagstiftningen.

Utredaren skall lämna förslag till hur lotterilagen kan göras teknikoberoende. Mycket talar för att lagen skall utformas som en ramlagstiftning. Alternativt skall utredaren göra en teknisk översyn av definitioner, begrepp och tillämpningsområden med lotterilagens nuvarande struktur, eller föreslå en kombination av dessa möjligheter. En ramlag måste kopplas samman med att föreskrifter meddelas på ett annat sätt. För- respektive nackdelar skall redovisas.

Målet är att den nya lagkonstruktionen skall utformas så att den ger
myndigheterna möjlighet att bedriva en effektiv kontroll och tillsyn av spel- 260 Lagteknisk lösning SOU 2000:50 och lotterimarknaden, och att det vid prövningen av ansökningar om tillstånd inte skall råda några tvivel om vad som är lagstiftarens mening.

Vad som formellt sett skiljer en lag från en författning av lägre rang är att den beslutas av riksdagen. En väsentlig skillnad ligger också i det omsorgsfulla förberedelsearbete och den offentlighet som utmärker lagstiftningsförfarandet.

Detta förfarande skapar förutsättningar för att ett lagförslag är väl genomtänkt när ärendet tas upp till avgörande i riksdagen. Förfarandet vid tillkomsten av regeringsförordningar och föreskrifter av förvaltningsmyndigheter är däremot mera summariskt. Det finns dock många skäl som talar för att man i vissa fall bör använda smidigare former för författningsreglering än lagformen. Ett av dessa skäl är att en ändring av en regeringsförordning eller en myndighetsföreskrift kräver färre åtgärder och tar betydligt kortare tid än vad en lagändring gör. Det blir därigenom möjligt att snabbt anpassa regleringen till nya eller ändrade förhållanden, t.ex. med avseende på den tekniska utvecklingen.

I det följande kommer utredningen först att redogöra för de formella
förutsättningarna för en konstruktion med ramlagstiftning i kombination med föreskrifter på lägre nivå än lag. Vidare redovisas för- och nackdelar med att omforma lotterilagen till en ramlag respektive att göra en teknisk anpassning av nuvarande lotterilag.